Friidrottsbarn på gott och ont

Haft en riktigt ledig och lång dag idag, ändå har jag inte skrivit något inlägg än (men ack vad jag har försökt). Det har varit grejer hela tiden, och så har jag inte haft så mycket till lust heller.
'
En god nyhet: Jag har börjat med min berättelse igen. Åh, vilken inspiration det blev. Så härligt att komma in i den världen, och bara känna att där vill jag stanna kvar (storyn är som en dröm, enligt mig. Jag skulle vilja leva där, i alla fall om det gick bra). Vill bara fortsätta med den, låta tiden i berättelsen flöda (istället för i mitt liv) så att man får reda på allt mer saker.
'
Jag är faktiskt riktigt trött efter barnträningen på friidrotten idag. Även fast vi delade upp min grupp i två (så jag fick typ femton personer), så var ändå hälften av dem sådana som hellre lyssnar på varandra än mig. Det känns så begränsat att bara ha mig som tränare för gruppen då, då många faktiskt lyssnar tydligt på mina instruktioner och teoripraterier (jag kommer på mina egna ord). Tänk vilken tolerans de barnen har, som faktiskt väntar tills jag har sagt åt de andra ordentligt när det händer om och om igen. Vilka superungar egentligen! De andra barnen som inte kan lyssna ett dugg (som även är nya för iår) är inte direkt någon favorit, även fast man inte får kategorisera. Som jag har sagt till dem tidigare; prata kan ni får göra efteråt, för ni har bara en timmes friidrott varje vecka och den borde vi utnyttja till fullo.

Aler

Aler, Aler, Aler. Tittade igenom gamla mobilbilder nu på datorn och oj, vilka fina bilder jag har tagit på honom. Nästan så att jag borde lägga upp dem här (och så fick jag hans tillstånd att göra det). Så här kommer dem (sorted by time).
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
För skum grabb. Ibland undrar jag ju hur jag faktiskt har känt honom i hela mitt liv.

Järnbrist också

Ser ni designen? Gav ett ärligt försök nu för att kunna få tillbaka sidebaren. Den är tillbaka! Dock så fick både kodmallen och designen gå bort på bekostnad. Äsch, vi får hoppas att det löser sig (undrar om jag kan använda mig av min mästerliga styckindelning nu också, för ogillar att all text ser så mycket mer ut utan den).
'
Jag glömde berätta det i inlägget under (eller så ville jag bara inte att det skulle bli ännu längre), men enligt blodprovet läkaren tog på mig, så är jag precis vid gränsen till järnbrist. Det tyckte både läkaren och jag var märkligt (även fast det är rätt vanligt hos yngre kvinnor) eftersom ingen av orsakerna till just detta underskott har jag haft nyligen och så vidare. Så där finns ju en anledning till varför jag är så trött och försover mig så lätt (jag som trodde att det var för att jag sov för lite).
'
Tyvärr betyder det att jag borde (enligt läkarens rekommendation) boka en tid hos min läkare, lista ut problemet och få medicin för det. Usch, så många läkarbesök det blivit det här året. Är det pga magkatarren måntro?
'
Finntroll - Trollhammaren

Biten av 0rM^?

Hörde att jag i skolan idag? (Nej, nu måste jag ta ner benet seriöst, kan inte sitta och fokusera på vad jag ska skriva med högerbenet uppe på skrivbordet) En enda lektion blev det, och det var orienteringen. Gick riktigt bra där. Vågade köra på den svåra banan, tog alla kontroller och kom in på 40 minuter (vilket betyder nivå fem på orientering för min del om jag kör lika bra på examinationen nästa vecka). Inga skador heller, direkt, förutom när jag var på nästsista kontrollen. Den låg alldeles vid foten av ett stup, så jag fick gå runt och traska förbi en massa stenar för att ens kunna nå. Jag var väldigt fokuserad på att kunna räcka till kontrollen, så såg inte var jag gick och slog i högra benet i en sten. Det smärtade som när man försöker hoppa upp på en plint, men slår i smalbenen  i själva kanten på väg upp, ni vet.
'
Det var inte förän jag fick av mig mina tights som jag såg att där jag hade slagit i mig hade svullnat rejält och hade rodnat lite. Dessutom så var det två lika stora sår i mitten av bulen, med ett litet avstånd emellan. "Jag har blivit biten av ett mini-troll!" började jag genast att skoja om till Kajsa (eftersom jag tänkte på Troll-hunter hela trippen ute i skogen. Tur att det var dag i alla fall och att både nv och teknik var ute i skogen idag, annars skulle jag ha dött). Men det blev ju lite mer allvarligt när en annan vän tog en titt på det och sa lite halvt seriöst att det såg ut som ett ormbett. Det var då det slog mig; hur fasen vet jag ens om det var en sten jag slog i? Allt jag hade i fokus var ju själva kontrollen, och visste ju knappt var jag ställde fötterna då. För övrigt så var ju hela stället belagt med småstenar så det vore ju inte förvånansvärt om det bodde några ormar där.
'
Helt seriöst, jag blev rädd. Jag ville helst skita i att sminka mig och fixa håret utan jag ville helst få prata med skolsköterskan och få lyssna på hennes råd, för det var mycket möjligt att det var ett ormbett. Jag fick även tanken att det var min tur nu (jag dör aldrig, det är bara alla andra som gör det), trots att det med största risk bara var ett ormbett (får ju vara känslig). I alla fall så tyckte skolsköterskan att jag skulle åka in till akuten för de tyckte ju också att det såg ut som ett ormbett (tur att pappsen jobbade hemma idag).
'
Fick tid på direkten på akuten (den är ju ändå ganska bra när det faktiskt gäller något brådskande), och de analyserade det hela. Riktigt awkward att de inte heller visste om det var något bett eller inte. Det positiva var att det var 2mm för brett mellan huggen för att det skulle kunna vara en huggorm (där dök mini-troll-idén upp igen), men de skulle ändå låta mig vara inne i det där rummet i 2 timmar (det blev närmare 3). De tog en massa tester, kollade ständigt mitt blodtryck och lät mig inte gå på toa. Om det faktiskt hade blivit värre skulle de tvingat mig att vara där 6-8 timmar till (lyckligtvis släppte de ut mig även fast de inte var helt säkra eftersom jag ändå bor så nära. Men familjen måste ändå ha koll på mig nu för att jag inte ska gå runt för mycket och för att jag ska hålla benet högt). Förstå hur jobbigt det var att ligga på en bår med en död mobil liggandes bredvid en (tror jag faktiskt somnande för en stund). Jag lärde mig i alla fall de 20 första grundämnena (och fick mat från das donken vid halv 3)!
'
Åh, jag som lovade mig själv (och er andra) att inte skriva lika långt som jag vanligtvis brukar göra. Nu blev det ännu längre istället. Men det är väl ändå en tillfällighet som inte händer alldeles för ofta, så därför var det kanske så viktigt att skriva ner varenda detalj.

Ett bevis på att jag ofta överreagerar

Sådana dryga kommentar. Ni vet sådana som hackar på en, eller får en att låta som dryg och ogillad. Man är polare och kan spela lite enemies och slänga av sig sådant, för det är ju kul!
Jag mår dåligt när folk säger sådant. Jag överreagerar som vanligt, klankar ner på mig själv som person och blir helt off. Jag lämnar dem ifred eller blir helt passiv, för jag misstänker alltid att de tycker att jag är jobbig i min helhet. Lika bra att jag inte stör dem någon mer, för jag bryr mig om folk gillar mig eller inte. Jag vill att folk ska gilla mig. Det är helt galet hur störd jag är på det, men jag vill inte vara någon dålig människa som går folk på nerverna.
Särskilt när det är folk man inte är så nära vän med som lägger sådana kommentarer, utan det är någon man inte känner så väl utan mest pratar lite spontant med. Man vet ju inte om de faktiskt tycker om en, eller om man bara är någon påfrestande person som ska skriva i dåliga lägen (och den andra personen bara är artig och fortsätter prata med en).
Ogillar förresten att jag verkar vara så emo hela dagarna i bloggen. Jag är glad.

Thousand Foot Krutch - Phenomenon

About the day that smelt like fish

Jag ska egentligen plugga engelska (muntlig redovisning imorgon - tagga) men ändå hänger jag vid bloggen och försöker mig på ännu ett halvdant inlägg (blir ganska opepp när sidebaren fortfarande är borta och att jag inte kan göra styckindelningar).

Det var skolfoto idag. Fick börja skoldagen en dag tidigare just på grund av det fucking fotot. Det är något återkommande som man verkligen hatar; ordet skolfoto. Det slutar alltid med att skolkatalogen kommer med i posten och så ser man ens tryne intryckt där på bilden. Antingen är det att man blivit inklämd (ingen luft), gäspade, blinkade, log för hårt, är i fel vinkel, ska spexa lite för mycket, eller att man helt inte märker att fotot blir taget, eller så kan det bero på att man faktiskt ser ut så i vanliga fall (hemska tanke). Ändå är det så att man tar sig till skolan och till själva skolfotot, för att hoppas på att årets foto faktiskt blir en hit.
Något faktiskt värre än klassfotot är ju det där fotot på en själv, där man sitter på en liten pall som ser ut som en ytte-pytte-panna-liten stege (ett, två steg: uppe). Sen blir det ju bara ännu värre när fotografen tvingar en att sätta och vända sig i en stel pose och alldeles förskräcklig vinkel. För seriöst, jag kan ju inte vara ensam om att få världens bredaste ansikte i just den vinkeln, ändå så väljer ju dem att alla ska se ut så. Varför inte bara låta oss vara fria och posa på vårat sätt och låta fotografen att guida en bara lite. Då skulle det bli bättre bilder, och tror även fler skulle köpa bilderna då också (fast det kanske skulle ta tid. Det är bara min önskan om ett profilfoto som är tillräckligt fin så man faktiskt kan vara nöjd över det).
Dessutom (nu kommer ett ämne helt ifrån fotografier osv) så hade vi ett föredrag på svenskalektionen, då alla skulle komma upp en och en och prata om något fritt i 2-3 minuter (fast de flesta pratade ju minst i 7). Jag behöll faktiskt mitt ämne "Månen skrämmer mig när jag är ute och går om nätterna", även fast jag inte alls visste vad jag skulle berätta (för att jag blev distraherad av folk så jag inte kunde fokuserat på själva talet). Kändes som att jag stod där i 1½ minut kanske och bara babblade på om vad jag kunde komma på. Drog sammanhang med min rädsla tillsammans med skräckfilmer och så vidare. Jag var ju inte heller så särskilt seriös alls, ville ju bara ha något annorlunda så ingen kunde efterlikna mitt. Fast de skrattade ju också åt själva föredraget, så det ger väl ändå ett positivt intryck (eller så är jag kanske halvklassens pajas). Som tredje först i tur så gick det väl helt okej för att vara helt oförberedd med ett ämne som jag själv inte tänkt så mycket innan på.
Dessutom så har halva skolveckan redan gått, för vi är ju lediga på fredagen (fest hela helgen, c'mon)!

Snyggve

Hej, bra chey som egentligen skulle plugga en massa svenska (ska ju framföra mitt tal om min rädsla för nätter med fullmåne imorgon) idag, men som istället har suttit och surat lite och ska nu skriva ett inlägg.

Något som är så otroligt jobbigt för mig är de här otroligt snygga brudarna. Jag själv blir som tagen när jag ser dem, även fast jag själv är tjej och helt heterosexuell. De verkar ju vara helt perfekta och även fast de själva vet om det och är kanske en aning för arroganta så är det ju inget man märker av i stunden. Så jag jämför mig med dem, och så känner jag mig inte så jävla bra längre. Vad har jag egentligen som faktiskt kan bedömas med det dem har?
Visserligen så har jag ju mitt intellekt och även mina stunder av humor, men vad betyder det egentligen? Inte någon som ser mig gå förbi på gatan eller sitta där ensam på stolen ser det eller märker av det i alla fall. De kommer bedöma mig efter utseendet.
I själva verket så är väl inte helt rätt att se utseendet som en personlig egenskap, då vi faktiskt inte helt och hållet är födda snygga eller fula (inte i så stor marginal i alla fall). Vi kan ju faktiskt bestämma oss om vi ska vara snygga, det beror till mestadels av attityd och vissa hjälpmedel (herregud, jag ser i alla fall bättre ut nu innan jag faktiskt började bry mig, och det är inte för att jag har blivit äldre). Egenskaper är ju egentligen någonting som hör till vår personlighet, och man måste  lära känns en person innan man faktiskt vet om dennes karaktärsdrag.
Dessutom så är det fel av oss att jämföra oss själva med andra. Vi är helt olika individer och lever på gott och ont allihopa på sina vis. Men det är två fel som man ständigt gör; som jag ständigt gör.
Men jag vill veta hur det är att vara den som får de blickarna och som får se allas ansiktsuttryck när man går förbi och att det faktiskt är något positivt. Visst, det handlar ju mycket om sitt egna självförtroende, men sen beror det ju också på andras smak. Det finns ju folk som är anpassad för en större marknad, än vad man själv är.
Dock borde jag i grunden tycka mer synd om dem än mig. För de vet om sitt egna yttre och måste ha en riktigt självbehärskning för att just alltid se bra ut och aldrig göra någon fånig min. De är fast praktiskt taget, och är tyvärr inte lika fria individer som oss andra som faktiskt vågar vara fula ibland. (Hoppas det här inte lät alldeles för svartsjukt, för det var inte så jag menade.)

"På dåligt humör"-inlägg alltså

Är rätt så duktig, faktiskt. Tvingat på mig själv att städat kaninburen (jäkla kaniner som ska äta upp allt halm istället för höet, inte undra på att det ser skitigt ut redan dagen efter att jag städat den) och hunnit med med engelskan (The baron of Euschalswäältzglala kan gå och ta sig någonstans).

Jag är riktigt bitchig idag. Kommer ofta på mig själv när jag säger taskiga saker och är allmänt kaxig. Inte så konstigt om jag får liknande respons i så fall. Då får jag känslan av att jag faller tillbaka i samma mönster som förut när jag kände mådde dåligt och kände att jag inte hade någon i min närhet. Ingen mår väl bra av att jag håller på så, och jag vet själv inte varför jag håller på så. Är det att jag faktiskt mår dåligt, men ändå inte berättar det för någon? Jag vet inte, orkar inte tänka på det.
Förresten min läsarskara är ju ökat nästan dubbelupp än vad den var förut. Hemskt läskigt, faktiskt, eftersom jag inte vet vilka alla är. Hur hamnade ni här och varför har ni stannat (ingen fråga jag vill ha svar på egentligen - låt mitt kommentarsfält vara ifred)? Förstår inte riktigt varför jag ändå är så öppen, för annars brukade jag jämt behärska mitt skriveri till den gruppen som faktiskt läste den (fast nu om jag inte ens vet vilka det är så kanske det inte spelar någon roll).
Usch, vad jobbigt det är när lusten för att skriva inte riktigt finns, så att ni får nöja er med sådana halvkassa inlägg (jag skulle vilja vara roligare och bättre för er skull). Även fast jag verkar halvdeppig så får ni ändå störa mig. Det är ju ni som gör att mina dagar blir lite gladare.
Dethklok - Fansong

Mongobloggen #1

AMENCEPEJÄVLAFUCKINGMONGOBLOGG!

Ser ni något där till höger om alla inläggen? Det gör i alla fall inte jag. Vafan, var är sidebaren någonstans? Det här är ju helt sjukt. Först tvingar bloggen mig att skippa styckindelning, och sedan är hela sidebaren borta. Tänk om jag eller någon annan har lust att kolla på senare inlägg eller någonting? Det här är helt jävla sjukt.

Hjälp? Snälla. Ren damp-mode här.

Första shoppingen utan bilder

Jo, kom hem för två timmar snart, men har inte tänkt på att uppdatera (dumt eller?). (HAHAHHA, jag åt mat och kom inte tillbaka förän nu och ni märker ingenting, så kul) Men nu är jag back in business som tant Helena skulle säga.

Dagen var verkligen en hit, med tre åksjuka tjejer som begav sig till västerås med buss (kan säga att jag var det svarta fåret med mörkt hår och med en viss större kroppslängd än vad de andra småttingarna hade. Kajsa, du är inte lång). Off till västerås som sagt, och redan från start började Kajsa shoppa loss. Hon hade bara snott själva andan från mig och Emma och handlade kläder som säkert skulle hamnat i våra famnar annars. Nej, kanske inte, men hon var galen. Hon lugnade i alla fall efter lunch och överlät shoppingen tillmestadels gå till mig och Emma.
VI ÅT PÅ TACOBAR! Om det är någon som varit noga och kikat på facebook så har ni nog också sett en incheckning där (hur coola är inte vi?). Asså, nachotallrik är något undeskattat! Ja, vad ska man säga mer om det?
Seriöst, jag hade 500 på kortet, och 70kr rök på mat som vi åt. Jag hade alltså bara 430kr att lägga kläder på, och gissa vad? Jag fick tag på tre plagg, varav två av dem var stickade koftor. Hur skönt är inte det? Förstår inte riktigt hur det gick till, men de lär användas.
Nej, varken jag eller nog annan tog någon bild under shoppingen. Vi hade för kul helt enkelt (det är inte lätt när det är svårt). Dock kände jag mig så skyldig när jag kom hem, så jag fotade mig med två av de köpta plaggen. Snälla, klicka inte på dem, tack.

Kommer bara inte på något rimligt

Ett snabbt inlägg nu då, för snart så kommer Kajsa och Emma förbi och hämtar upp mig och så sticker vi till bussarna och drar till v-ås. Riktigt skönt att få köpa något nytt igen, även fast det inte kommer bli som hemskt mycket vid 600 i fickan.

Jag trodde seriöst att gårkvällen skulle bli som alla andra kvällar. Sitter ensam med min käraste dator och snackar med folk på skype tills jag blir trött och lägger mig vid ett. Men nej, typ under hela kvällen så skulle ju 95:or ringa och ville ta ut mig på fest (åh, fatta 95-fest, riktigt otaggad för sådana galenheter). Men eftersom de faktiskt tog sig enda till handlarn utanför mitt hus nästan, så hade man väl inget val än att ta sig ut (annars skulle jag säkert fått smisk).
Det var väl ändå roligare att sitta själv hemma, fastän vi bara gick ute och runt överallt och jag frös som satan (vi gick fastiskt upp till festen på b-vreten, ingen aning varför jag följde med men skyller på att benen hade en egen vilja. Men vi drog rätt snabbt därifrån).
Men åh, nu kommer de snart och måste avsluta det hela. Det som är kul är ändå att båda 95:orna läser min blogg nu. Tja Philip! Tja Max! Nu drar jag (hatar förresten att bloggen inte låter mig göra mina fantastiska styckindelningar, det är därför hela texten sitter ihop).

Ett inlägg främst om dem mysiga små

Ber verkligen om ursäkt för att jag inte uppdaterade på hela dagen igår, men (för att vi människor är så rädda över att själva ta konsekvenserna som de är och måste ursäkta sig med allt möjligt) jag pluggade hela dagen igår. Jag hade knappt tid att äta middag, så fullt hade jag, och då satte jag givetvis bloggen i andra hand (som att jag skulle släppa allt för bloggen? Knappast, för så fin är den inte).

Känns så oerhört skönt att allt är avklarat nu. Matteprovet hade vi imorse (gick för tusan bättre än vad jag trodde det skulle gå) + att jag skickade in kemin igår och svenskan alldeles nyss. Jag fick dessutom två röster för den mest innehållsrika grundämnensplanschen (även fast ingen troligen hade läst den, men ändå). Nu kan jag verkligen lugna ner mig, för engelskan ska jag inte redovisa förän på onsdagen så den har jag ingen riktig brådska med.
Ni vet väl att jag tränar småbarn inom friidrott, va? I alla fall, varje fredag vid fem-tiden (en timme efter att jag slutat skolan och det är bara för mig att tugga i mig en smörgås, byta om och hugga tag i träningen) så kommer jag och samlar ihop alla sexåringar i idrottshuset och lär dem viss teknik inom längdhopp, höjdhopp och spjut. Fast de får också leka mycket, springa på hinderbana och lära sig reaktioner och löpskolning. Själva upplägget har blivit mycket bättre än när jag var en av de där små, då vi främst bara fick leka lekar. Jag känner att om vi öppnar träningen mer för just de grenar som friidrotten innebär så kommer även deras intresse öka för just friidrott (det behövs verkligen, för de enda som tränar på "riktigt" är från min åldersgrupp till -97:or och då är vi bara 7 totalt, eller något).
I alla fall, (kände att jag tappade spåret där) så var det riktigt många barn nu i min grupp, närmare 30 eller något. Bara uppropet tog 10 minuter och märkte hur barnens ben bara sprattlade som kokad spagetti. Ni borde veta att det inte är det lättaste att få 30 små sexåringar att lyssna på en lång och gul ledare (så just nu är min hals helt svullen). Även fast jag hade två hjälpledare så kändes det inte som att de märkte av att vissa barn hellre pratade och bråkade med varandra än att lyssna på mig, och det är riktigt jobbigt. Måste verkligen prata med dem så att de vågar ta kommandot och säga till de barnen, för det är inte det lättaste för mig som måste prata till de barnen som faktiskt lyssnar och få dem att förstå dagens uppgift.
Men förutom det så älskar jag barnen. De är som små härliga midgets, fast med ett huvud som är proportionellt till resten av kroppen (åh, det där lät elakt).

99 (98) intressant frågor om mig

Åh, listor! Som en vän sade till mig en gång (som var för typ fem min sen nu när jag skriver det här, inte när ni ser det): Världen behöver mer listor!
Hon har alldeles rätt, det behöver den. Varje gång jag ser någon som har gjort en liknande lista så börjar det klia i mina fingrar för jag vill verkligen göra en jag med, även fast ingen annan ser något intresse av att veta något obvious om mig.
Men fick verkligen pirr i kroppen när jag kopierade själva list-mallen från Rasmus blogg. Är väl en helt okej blogg och helt tvärtemot min; uppdaterar riktigt ofta men lägger inte ner lika mycket kärlek i inläggen. Inget fel med det, tycker jag.


Här kommer den i alla fall.

(FÖRRESTEN SÅ ÄR DET ETT NYARE INLÄGG UNDER DETTA INLÄGG SÅ VÅGA SCROLLA NER OCH LÄS)

100 frågor om mig..

01. Fullständigt namn: Rebecca Elisabeth Andersson (heheheh, jag är (på) REA)
02. Ålder: 17
03. Vart bor du: Enköping
04. Bor tillsammans med: Familjen (vilket är riktigt obvious. Kan väl tillägga att den består av mamma, pappa och två småbröder)
05. Husdjur: Katt och tre kaniner
06. Färg på ditt hus: gult (med vita knutar ofc)
07. När är du född: 18 april 1994 (ooja, jag är beviset på att vårbarn är grymma)
08. Klass:TE2A (känslan när inget behövde ändras)
09. Vilket år tar du studenten: 2013
10. Något jobb: Räknas sommarjobb?
11. När gick du upp i morse: 08.01
12. När ska du sova: Snart förhoppningsvis, om det inte är någon som får mig att stanna uppe alldeles förlänge på facebook...
13. Duschat idag: imorse ffs! (och lär göra det snart igen. luktar fisk...)
14. Kramat någon idag: Yesman!
15. Pussat någon idag: neej...
16. Vad har du ätit idag: Alla de tre vanliga målen + två extra mål som jag proppade i mig med två timmars mellanrum!
17. Dagens klädsel: jeans med lagning i skrevet, "wtf"-t-shirt, en grå(lila i mina ögon) halsduk jag fått i julklapp, ett par dyblöta träningsstrumpor med randiga streck,  underkläder i matchade färg (och form hahahaha... jag dör) och ett par skor som ska kasseras efter idag.
18. Dagens hårprodukt: helt och hållet natural (i håret i alla fall)
19. Dagens sötnos: Philip of course, kan inte säga nej till hans utseende! (hoppas du fortfarande läser min blogg, hehehe)
20. Dagens roligaste: Kajsa (hahahaha, tja dör igen)
21. Har du många vänner: Jag har hört att jag är rätt poppis hos 95:orna i alla fall!
22. Hur många har du kysst: Hahaha lol... 1 (let the awkwardness begin)
23. Vem kramade du senast: Jonatan
24. Vem saknar du: Åh, ingen aning... Max humor?
25. Hur många har varit otrogna mot dig: 0 (that feels good)
27. Har du pojk-/flickvän: Nej, nyligen singel (nästan), och det är taggande!
28. Vem pratade du med i telefon senast: Jonatan
29. Vem fick du senast sms ifrån och vad stod det: Jonatan: "Hehe okej :) vad bra"

FAVORIT:
31. Film: AMEN HERREGUD TROR DU (som gjort den här listan alltså) ATT JAG KOLLAR PÅ FILM?!?
32. Låt: Herregud så svårt... dock har jag alltid haft en förkärlek till en viss låt: Korpiklaani - Vodka
33. Mat: AMEN HERREGUD TROR DU (som gjort den här listan alltså) ATT JAG ÄTER MAT?!?
34. Dryck: Vatten (så standard, så tråkigt)
35. Färg: Tror mitt undermedvetande gillar brunt (för är det nån som sett mitt rum eller?)
36. Tv-serie: dundundun... SVERIGES HISTORIA (haha, vet inte, men eftersom det är den enda serie som jag inte missat något avsnitt på så...)
37. Stad: Amen herregud, jag har ju inte varit i några städer heller... vågar jag säga Falun?

38. Land: SVERIGE (c'mon, fett patriotisk)
39. Ämne i skolan: Svenska och matte you know! (visualisering också, men det får jag inte bra betyg i)
40. Tv program: Men, vad är tv-serie då?

SENASTE:
41. Personen du tänkte på: Peura, faktiskt.
42. Personen du pussade: Jonatan (dock inte idag bara så ni vet)
43. Gången du spydde: Ehm, tappat räkningen. Var det 8-10 år sen nu?
44. Gången du grät: Förrgår---
45. Pizzan du åt: Jag tog faktiskt en bit av pappas kebabpizza idag (för jag var inte så sugen på min kebabsallad tydligen)
46. Gången du var i Göteborg: Typ någon gång åkte vi förbi där när vi husvagna.

47. Gången du var i Stockholm: På sista sommarlovsdagen!
48. Gången du duschade: AMEN HERREGUD DU (som skrivit den här listan alltså) HAR JU REDAN FRÅGAT DET (blir ju snarare 99 frågor ffs)
49. Gången du sov: Jag tror det var någon gång år 2002, eller?

50. Personen som såg dig gråta: Kajsa
51. Svart eller vitt: vitt (hur fasen hör det här till med "senaste", JAG FATTAR 0)
52. Hund eller katt: (senaste husdjur eller vad?) Katt of course
53. Ut och festa eller hemma och mysa: Hemma och mysa (min magkatarr är inte något fan av det första alternativet)
54. Tvspel eller datorspel: Datorspel :DDDDDD (gud, vad gick jag inpå... var är jag någonstans? 54 BARA?!? Tja, går och tar lite självmord.
55. Singel eller upptagen: Upptagen (eller menar du vad jag är? 98 frågar...)
56. Pussas eller kramas: Kramas <3 (fast pussas är ju helt okej det med)
57. Lunarstorm eller helgon eller Playahead: C'MON, FRÅGORNA KAN VÄL INTE BARA VARA FÖR 9:ÅRINGAR ÅR 2005, THIS IS SICK (fast man hade ju både lunarstorm och playahead i den åldern)
58. Ragga eller bli uppraggad: Ragga! (jag är som ett monster: AAAARRGH!)
59. Big Brother eller Paradise Hotel: Var finns "inget"-alternativet?
60. Har du svart hår eller blondt: "Brunt"! Tackar som frågar.

61. Har du blåa ögon eller bruna: Vad händer om man skulle ha gröna? (inte för att jag har det men ändå)
62. Choklad eller lakrits: Choklad (omnomnom, så låter jag!)
63. Göteborg eller Stockholm: Stockholm.
64. Högerhänt eller vänsterhänt: Vänsterhänt (hata att man alltid ska kludda handen i all blyerts när man skriver en uppsats på tid...)
65. Coca cola eller fanta: FANTA! (FAN-TA! Det flabbade man som fan av när man var liten btw)
66. Pizza eller kebab: KEBAB
67. Randigt eller prickigt: Men om jag är vulgär då?
68. Älska eller älskas: Älskas
69. Leva eller dö: Leva (är väl ganska obvious?)

ANTAL:

70. Personer du älskar: Dem i min närhet
71. Personer du hatar: Vad är hata ett för ord egentligen? Tror jag inte hatar någon, bara ogillar.
72. Pojk-/flickvänner du haft: C'MON, ORKAR INTE RÄKNA... (1.. 2... 3... 4... 4! 4 pojkvänner alltså!)

73. Personer du sovit bredvid, både tjej och kille: Har jag inte sagt att jag är player? (Kanske för att jag inte är det, men inte fan minns jag hur många det är)

74. Glassar du ätit på en dag: Ska jag komma ihåg det? (8!)
75. Nämn en festival du vill på nästa år: METALTOWN (åh, MANGE KOM IGEN NU)
76. Gånger du haft minnesluckor: 0
77. Gånger du varit hög: 0
78. Personer du saknar just nu: VET JU INTE ENS OM JAG SAKNAR NÅGON... 1
79. Gånger ditt hjärta brustit: 1

VEM:

80. Vill du kyssa nu: Finns ingen? För då tar jag ingen.
81. Träffade du senast: Jonatan
82. Sjöng du senast för: Min lillebror ("Ser du vem som kommer där, tomten med maskingevär, dödar stora dödar små, slaktar trippandes på tå")
83. Hade du senast en msn-konversation med: Richard Jansson (ovanligt, faktiskt)
84. Spelade du tvspel med senast: Räknas wii?
85. Vill du ta med på en romantisk resa nu: Åh, Kajsa om jag måste välja någon!
86. Vill du kasta en sten i huvudet på: Philip. (Tja, jag är farlig och måste välja någon)
87. Förtjänar att dö: No-body (hehehhe, no body, sjukt kul)
88. Är söt: Jag?
89. Vill du sova jämte inatt: Min katt!

VAD:

90. Gör dig glad: Att gå till skolan och träffa my m8s u know bro (jag har en anledning; jag går teknik)
91. Gör dig ledsen: Negativa saker i livet. (HAHAHA, måste låta det stå oförändrat eftersom det är så obvious)
92. Vill du helst göra nu: Göra klart den här förbannande listan och publicera den på bloggen.
93. Önskar du att du slapp göra: Min engelskaläxa och matteprovet (och ändå få mvg på det)

94. Vill du ha nu: Slutet av listan. (Och en dusch, snälla)
95. Önskar du dig i födelsedagspresent: Åh, nåt kul!
96. Längtar du till: Orienteringen imorgon.
97. Tycker du om dina betyg: Kan jag få mer mvg:n tack? 2 vg:n är för mycket helt enkelt.
98. Ångrar du i ditt liv: Att jag inte kunde förbättra mig tillräckligt mycket för att kunna rädda en grej vi hade.
99. Är det bästa som hänt dig: Att jag vuxit upp och blivit en sådan mogen och intelligent människa jag faktiskt är.
100. Hur mycket är klockan: DET TÄNKER JAG INTE SÄGA UTAN DET FÅR NI KOLLA SJÄLVA (ni vet, därnere. Efter inläggets slut)


Möte om igen

Med en tandborste i hand och mun försöker jag mig nu på att skriva ett intressant och nervvräckande inlägg. Dock kommer jag givetvis gå runt emellan och lämna tandborsten. Ni kommer ändå inte märka nåt. Riktigt taggad på att skriva ett inlägg på tio minuter (ser ni? Jag har redan lämnat tandborsten när jag startade den senaste meningen och ni märkte ingenting). Woopwoop!

Är stolt över mig själv. Behöll en hemlighet om mig själv, för berätta jag det för någon? Nej. Om denna hemlighet hade varit eller slutat annorlunda hade jag inte berättat om den nu heller. Men nu blev det ju inte så, och det är bara positivt.

Denna lilla hemlighet jag haft var i en mer utvecklad form ett hemligt möte. Okej, så nu är jag klar. Så hemligt var det inte. Det var bara att ingen frågade. Jag och Jonatan träffades efter skolan, mötte upp varandra och gick ut och fikade. För att vara ärlig så var det riktigt härligt att få träffa honom igen. Det har gått tre veckor ju, inte så konstigt att det kändes skönt. Förresten, bara för att jag vill att ni ska veta det, jag kände inte ett dugg av kärleksångest eller ånger. Det var bara kul att få se honom.

Det bästa var ju att det kändes som samma sak. Jag har alltid trott att känslan skulle vara annorlunda när jag var med honom som vän istället för flickvän. Men det var det inte, utan det var lika kul. Tragiskt nog kanske det betydde att jag hade tappat känslorna för honom redan innan vi gjorde slut, men tycker inte att det är så egentligen. Varför vet jag inte, men det känns bara inte så. Det är så jävla bra.

Dessutom fick jag tillbaka min bikini, och han fick sin tröja. Score! Nu kan jag bada igen.

Nej, men ärligt talat. Är så glad att vi faktiskt gjorde det här, och är säker på att vår framtid kommer vara minst lika rolig som vårat förflutna.

Förresten så har jag gjort klart svenskan på ett ungefär. Dubbelscore!

Skolarbete tills fredag

Jag mår bättre nu faktiskt. Försöker ursäkta mig med att det var en jobbig kväll/natt igår och det är därför jag mådde dåligt imorse (inget som hände, inget som förändrades.)

Tittade ut genom fönstret från min spegel och ser hur smådroppar piskar från skyn. Riktig tur att man hann komma hem innan det där hade börjat, för enda sen jag cyklade till skolan vid tolv så har man sett mörkare moln vid horisonten och bara väntat på att det skulle börja ösa ner. Det mystiska är ändå ljudet av en gräsklippare som är precis utanför mitt fönster (förstår inte hur jag hör det när jag dessutom dunkar musik med hörlurar), för vem har orken att klippa gräs i sådant här väder? Gräs har en fet vilja av att inte bli klippt då.

Jag fattar inte varför jag ändå ägnar så mycket tid till bloggen när jag ändå har så mycket läxor. Kanske inte annars, men den här veckan är det mycket. Det som ska vara klart tills på fredag är framförallt svenskan, engelskan och kemin. Dessutom är det också prov på kapitel 1 i matte C då också. Är riktigt otaggad för allt det där, särskilt engelskan som inte finner mig något intresse alls. Ändå är det så att jag måste lägga ner riktigt mycket kärlek i svenskan och matte som just är mina bästa ämnen och som är det enda som jag presterar i för att få mvg.

Ja, eftersom jag gick i Kunskap innan så är jag en tok när det gäller betyg. G duger inte, och inte VG heller. Det måste finnas med ett M i mitt betyg, annars duger det inte. Usch, denna mani.
Nu går jag och pluggar.

Avantasia - Farewell

Ett snabbt inlägg

Egentligen så har jag inte tid med att skriva, eftersom jag börjar om en halvtimme. Men jag skiter i det, för det är ändå konstruktion och det kommer sluta med att jag sitter halva lektionen och inte gör någonting.

Det är så jobbigt hela tiden och mår ständigt dåligt. Tror jag undanfösde de dumma tankarna alldeles för tidigt som fick det där molnet att växa ännu mer. Nu är det i alla fall för stort för att schasa bort, och jag står neddränkt i kallt regn.

Jag kan inte vara för mig själv längre, för jag orkar inte med det. Måste ha människor runt mig, de som känner mig, för då vet de hur de ska göra för att göra mig glad. Känns hopplöst att jag varje kväll ska störa några, bara för att jag inte ska behöva ligga där och få alla dessa tankar kastade över mig.

Jag har det jobbigt.

Simba - ett lejonhjärta i en kattkropp

Min katt Simba har mer eller mindre blivit som ett barn för mig. Som idag, när jag var en gata ifrån mitt hus så ser jag honom springa in i en häck. Jag stannar då cykeln och kallar på honom och tror ni inte att han tar sig fram och följer efter mig som en hund?
Dessutom så skulle han följa efter när jag gick över vägen, kanske inte på direkten men så fort det närmade sig en bil såg man på honom att han inte ville vara ensam. Så jag sprang ut på vägen, till andra sidan trottoaren och höll honom sällskap tills det var lugnt igen. Tankarna om att han någonsin kan bli påkörd misshandlar mitt huvud. Jobbigt det skulle vara om han inte fanns.

Jag betyder nog något för honom. Ska alltid vara där jag är, springer aldrig ifrån mig (inte ens utomhus då hans inre tiger kommer fram) och pratar ofta med just mig. It feels good, you know, att ha en kisse som man kan gråta ut hos när man är alldeles ensam och mår dåligt.



Kan man säga att man älskar en katt? Om man kan, så säger jag det i alla fall!

Middag @ Kajselush

Dåligt att jag inte skrev på hela dagen igår. Ber verkligen om ursäkt för det, trots att jag var upptagen mer eller mindre hela dagen.

Det började med en återträff med gamla grundskoleklassen. Dock var vi bara sju där, men det var ändå kul. Vi som var där hade ju kommit bara för att Leo skulle komma (no shit liksm), eftersom vi alla andra ses typ varje dag i skolan.

Precis när jag och Sofia hade blivit hemskjutsade så taggade vi till med en middagskväll hos Kajsa, som vi även delade med tillsammans med Tom och John. Galet kul med en halvrutten middag, en barnfilm, en massa karaoke från min och Sofias sida och även en läskig gång runt den farliga staden Enköping (Tom aka Örsabon fick även reda på att Enköping är större än vad han någonsin trott).

En massa bilder och inspelade videos blev det den kvällen, dock inte med min mobil. För jag fick endast ta en bild.



En skylt med stor betydelse för kvällen:
Jag (ser skylten och stannar): Den där borde man ta kort på...
Kajsa: Ja, det borde man.
Jag går fram till skylten och börjar posa medan Kajsa tar kort. Slutar i absolut asflabb för att vi kom på pinsamheten jag nyss gjorde. Fattar ni?

Btw är inte bilden på mig, utan det är Sofia och jag är fotografen. Det var när gick förbi den ännu en gång för att hämta upp John som Sofia ville posa med den istället.

Chirredirreday

De som stalkar mig på bloggen kanske har upptäckt att jag inte har uppdaterat något idag. Dock är det så att jag inte hade tid. Gick upp senare än vanligt på morgonen så jag hann inte då, och sen så har både skolan och barnträningen i friidrott varit i vägen. Det suger ju att det är så varje fredag.

Har verkligen ingen lust att titta in på skvaller- eller privatbloggar jag inte känner. Det är så tråkigt nuförtiden. Tror nästan att det var kul förut bara för att de verkade ha det så mycket sämre än vad jag hade, då var det ju något man kunde skratta åt. Men nu är det inte kul, nu är det ju jag som har det jobbigt. För ja, jag vill tycka synd om mig. Det är synd om mig imo.

Det är just det som får mig att undra om jag faller tillbaka. Fast det skulle inte vara så förvånansvärt eftersom det känns lite omöjligt att jag kan ha glömt det så fort. Ändå kändes det så bra att berätta för honom om den här andra, som jag ibland har på tankarna. Han är ju ändå min bästa killkompis, fortfarande, och det kändes bra att få prata om det och få lätta på tankarna lite. Känns som allt fler får reda på det, även fast jag inte ens vet om det är så jag känner. Är inte redo än, så är det. Jag vill bara ligga. (hahaha, kajsa <3 haha)

Förresten, sen jag åt chips tidigare idag tillsammans med Kajsa och Sofia i apburen så har jag blivit alldeles skogtokig i chips. Tittade i skåpet idag och upptäckte en halvt uppäten chipspåse där. Men precis när jag hade tänkt ta den och moffla chips så kom jag på senast vi åt det här hemma. Det var i mitten av sommaren. Den har varit öppen och halvfull sen dess. Jag vågar verkligen inte röra den. Åh, sjuka dröm!

Dimmu Borgir - Puritania

En glad Simba-höst

Förresten kände ni hur urrigt det var idag? Det var ju soligt, men det var ju riktigt kallt ändå. HÖSTEN ÄR PÅ VÄG!
Nu är det ju så att när man talar om hösten så ska man ju lägga ut en vacker höstbild också. Dock har jag inte några sådana (inte något år alls faktiskt).

Så ni får nöja er med bilder på min katt.








Åh, han är så random. Nu ska jag sussa.

Okopplade hundar

Idag dog jag igen. Helt seriöst. Nej, nu är det inte så att jag dör ständigt nästintill varenda dag, utan det är bara så att det ofta händer nuförtiden. Det mest pinsamma var ju att Kajsa och Sofia började prata om det direkt efter. Omg, jag kan verkligen inte hälsa på folk.

I alla fall, idag på den tidiga morgonen (som egentligen var senare än en helt naturlig vardag) så cyklade jag med Kajsa för att vi skulle ta oss till skolan. Då var det en sak som uppenbara sig framför våra ögon och det fick mig att tänka en tanke som ofta uppkommer i sådana situationer och givetvis behövde jag dela denna fundering med Kajsa (eftersom vi har alla möjliga samtalsämnen). Hon kom på att den här lilla föreställningen skulle funka utmärkt som ett blogginlägg, så här kommer det innan jag glömmer bort det:

Har ni varit ute och gått runt vattenparken eller någon annanstans utomhus? (Troligen har ni det, annars är ni teknikare). Sen så dyker det upp en hund från krönet, alldeles ensam, okopplad (heter det okopplad? Utan koppel iaf) och vankar omkring helt som vanligt medan den sniffar runt i gräset.

Såklart vet man att ägaren är bara just vid hörnet, även fast den inte finns i sin tillsyn vid just den stunden. För man har ju ett vett som talar för att hundar inte går ensamma, om de inte ha rymt nu då (men då har de väl knappast halsband).

Dock kan jag inte vara ensam om denna tankeställning (för då verkar jag ju nästan vara galen). Men precis innan man kommer på att ägaren säkert är i närheten, så tror man ju ändå att hunden är ute och går med sig själv. Det kan ju vara någon riktigt speciell hund som kan ta på sig ansvaret att rasta sig själv liksm. Den hunden som tittar upp på en när man närmar sig/går förbi (eller något sådant) får den tanken att verkligen banka i huvudet, för då ser det ut som den bara uppmanar om att det är sant: "Ja, det du ser är helt rätt. Jag har nästan lika hög iq som dig, ligger bara 3/4-delars snäpp under. Det betyder ju att jag är tillräckligt smart för att kunna gå och ut och göra min business och sedan kunna hitta hem igen". Usch, får rysningar längs ryggen bara av att tänka på det.

Tur att sådant aldrig har hänt än så länge i alla fall, skulle vara sjukt att hantera. Nej, jag är inte riktigt dum i huvudet. Jag är bara lite random och är öppen för knasiga tankar, och bara för att jag bjuder på mig tillräckligt mycket för att våga dela med mig av dessa tankar så betyder inte det att jag är korkad. C'mon, det vet ni!

Dåligt och tråkigt inlägg

Skulle ha gått upp halv nio idag (alltså nästan vid den här tiden), men jag vaknade kvart i åtta istället. Åh, vad mina ögon värkte, för åter igen har jag sovit för lite. Måste lägga mig tidigare ikväll.

Idag ska jag till skolan, även fast jag fortfarande är snuvig och att halsen retar upp mig som faaan. Jag måste ju ändå till den där matten (och kanske till TMS-lektionen som vi bara haft en gång än så länge). Alla andra i klassen ska ha idrott nu snart, skönt att det är på morgonen så man kan hoppa över den om man är sjuk t ex. Men ändå, det var orientering idag! Sjukt kul, jag vill också ha! Så är jag sjuk...

Är inte lika glad idag, troligen för att jag har fått uppleva en dag där jag inte gör någonting, förutom att försöka koncentrera mig på plugget och vara dryg mot folk. Är jag ens rolig ibland? Jag tror inte det.

Nej, nu ska jag försökta tagga till till att gå till skolan, önska mig lycka till så kanske vi träffas där! Btw ni har väl också varit med om att ni hostar och så börjar ni hicka? Det är min vardag atm och inte är det mysigt.

Dagens musik - helt klart!

Bara så ni vet så suger det att ha glasögon och hörlurar på sig samtidigt. Hörlurarna trycker ju mot öronen och där bakom så sitter glasögonen och trycker på lite mer.

Som sagt, inte haft orken till att uppdatera lika mycket idag eftersom jag är sjuk. Snorar kanske inte lika mycket, men hostar ju så jag hickar för att halsen svinder så mycket. Men jag måste ändå till skolan imorgon (får inte missa en mattelektion till).

Hahaha... vet inte vad jag skulle skriva mer. Jag som hade ett helt manus innanför pannan. Åh, panik!

SuidAkraA - Stone of the seven suns 


Hemma med 3ds max

Jag vaknade kvart i elva, även fast jag hade ställt alarm på halv åtta. Jag hade varit vaken pga mitt hostande och etc så inte ens alarmet kunde väcka mig när jag väl sov. Så det blev ju till att stanna hemma, så som jag mår.


Image and video hosting by TinyPic

Det här är min första animering någonsin (även fast alla de där vita strecken/prickarna inte ska finnas där då. Men det var när jag konverta AVI:n till GIF så tyckte visst datorn att det va bra att lägga till några sådana, men skull inte på mig!).
Riktigt kul faktiskt, och det som tid var ju inte att animera det, utan att först visualisera objekten (brädet och bonden). Dock gick hälften av tiden åt att leta efter något ställe på internet som visade var jag kunde göra max-filen till AVI (för det är visst alldeles för enkelt så det behöver man inte ha med i någon tutorial).
Men det var helt ärligt kul att göra och det här tänker jag fortsätta med.

Btw försökte jag ju göra regn igårkväll men eftersom jag råkade hålla in "Auto Key" när jag ändrade och sådant så blev det riktigt fail (den spelade alltså in när jag ändrade själva regnet osv).

Titta! Titta! Det blåser! Titta då!

Tror min katt har blåst iväg. En duktig jägare lever som det den jagar. (HAHAHAHA, asså jag dör åt mitt egna skämt. Älskar min humor för att vara lite självgod. Patetiskt eller är din inte lite bra?)

Det blåser som fan därute, och nej, min katt är inte ute. Jag tittade ut genom en dörr och så kom han springandes, så han hade inte flugit bort. Men hade kunde faktiskt ha gjort det, så starka vindar är det. Väntar just nu bara på att väggarna ska dras bort av blåsten. T o m gardinerna gungar av alltihopa, och ändå har jag fönstrena stänga (fönstrena drar som bara den).

Taggar för att inte gå till skolan imorgon, för jag mår alldeles för kasst. Tur att pappa ska jobba hemma då också, så det finns någon som ser till att mat och läxor blir fixade (jag gör mina läxor då ofc).

Helt btw känner jag mig väldigt stolt, även fast det kanske är över någon halvt ovärd grej. Jag har inte tagit kontakt med en viss person på hela dagen. Känns bra, eftersom jag vill ge denne mer utrymme (jag är ju en halvt störd person som också måste störa folk varenda eviga dag). Denne får snacka när han har lust med det liksm.
(Fast han tog kontakt med mig alldeles innan jag la mig, lycklig chey!)

Som alltid ett stört nattinlägg. Bara för att jag är trött.


Svenskaskriveri och snorerier

Gick hem från skolan för fy vad dåligt jag mådde. Förkylining - check!

Har ni också den där känslan av att titta igenom en sak en andra gång, vid ett annat tillfälle och ett annat sinnestillstånd, och att den där saken inte påverkade er lika mycket den andra gången?
Jag själv brukar ofta ha det, om jag nu tittar eller funderar över saker en andra gång. Kanske för att jag väldigt lätt agerar efter mina känslor (dock behärskar jag det mycket bättre nuförtiden).
I alla fall, så hade jag den känslan idag. Tittade över en sak som hände igår och som jag inte mådde så bra över, men kände definitivt inte samma känsla. Det var nästan tvärtemot, det var ju nästan bättre än vad det brukade vara innan. Därför mår jag mycket bättre nu, i alla fall i själen (för fysikskt sätt mår jag lika pissdåligt med mina hostningar och snorerier som innan).
Så, nu vad det löst och nedskrivet.

Vi har ju en skrivuppgift i svenskan nu då, och det är en viss examination på sociologin som vi gått igenom i några veckor. Det fanns några punkter (man fick även komma på nåt eget) som man fick välja mellan som handlade just om språkbruk och dialekter.
Mitt självklara val var om kvinnor och män talar osv. För helt ärligt, genus är något som har intresserat mig (skulle förvåna mig om jag inte skulle skriva om något sådant senare i bloggen) på senaste tiden, och det känns riktigt skönt om jag kan ta med dessa åsikter i själva texten. Ja, jag tror verkligen med att samhället behandlar flickor och pojkar olika och lär dem hur de ska vara och att det är därför vi agerar och mår olika när vi blir äldre.
Dock så måste jag kanske se till så jag inte pratar allt för mycket genus, för det är ju trots allt sociologi jag ska skriva om (fast då kan det eventuellt låta som att jag är helt emot genus, omg.... dööör).

Haha, sjukt cepe att jag skriver lika långt om två olika saker.... (svårigheten att kunna kategorisera inlägget uppkom just)

Avatar (SWE) - The great pretender

En morgon utan guld

Spillde nyss ut juice över mig själv. Hur? Jag drack och vände glaset för hastigt så juicen hoppade ut från sidorna av munnen. Tur nog var det inte någon dagens klädsel som jag bar.

Sovit bättre den här natten, än alla andra nätter, dock har den innehållit endast mardrömmar (fan ta dockor alltså). Jag börjar bli sjuk, helt seriöst, och är trött. Vill helst lägga mig igen.
Jag känner mig inte glad. Inte mycket. Är det så att jag börjar falla tillbaka igen? Ingen aning, utan jag hoppas det är pga förkylningen.

Jag är halvt störd och galen (helt negativt). Jag stör folk och intalar mig att dem faktiskt vill prata med mig. Men du kan likaså göra det bara för att vara snäll.


Ett galet nattinlägg så att säga

Jag vet inte vad jag borde vara. Är jag glad? Är jag ledsen, eller besviken? Ingen aning atm. Men det är faktiskt kul att vara uppe sent på vardagarna (för att va allmänt nördig och lite självgod eftersom jag börjar tolv imorn). Men det är kul att ha de humoristiska killarna runt sig vid den här tiden också (natthumor ftw). Bara för att mina cheykompisar är för lame och går och lägger sig så tidigt.

Btw jag, jag, jag, jag, mig, jag, jag, jag! Så dunkar det i mitt huvud när jag skriver här. Men inte bara här, utan också när jag pratar med folk, och börjar berätta något jag har varit med om. Då är det samma dunkande som uppkommer och jag känner bara hur konstigt det låter egentligen. Inte så konstigt om folk tror att man är galen, för den galne säger ordet "jag" tolv gånger mer än en normal person.
Men ändå, vi är egoistiska personer. Vi vill bara ha närstående som är oss själva lika och i första hand tänker många även på att rädda sig själva i en situation. Det är galet.

Ett galet nattinlägg så att säga.


17:16

Vad sa bengan?
- Roten ur!
(Hahahahah, så grym! <3)


Jag fick skäll, för att jag inte hade uppdaterat bloggen än. Wtf, svårt att göra det i skolan (okej, kanske inte om man har 2½ timmes håla). Men seriöst, jag vill inte uppdatera i skolan. Framförallt så är det lite pinsamt om man sitter och skriver och folk bredvid gapar och läser det man skriver och dessutom är det desto svårare att komma på något som man kan skriva då. Det är även inte så många som vet om att jag skriver blogg, och jag känner att det är så jag vill ha det (har ingen ambition alls av att bli stor som bloggare).

Jag har inte alls många läsare atm, kanske är det för att jag började för två dagar sedan och ingen vet om det, eller för att jag inte hade så många läsare innan. Men ändå så finns det den där känslan av att det inte är okej av mig att berätta som privata saker som gnäller i mitt huvud, just för att det kan förstöra så mycket. Tänk om någon obehörig skulle kika in, någon som faktiskt kan koppla det jag skrivit med något annat och får reda på något jag inte ville skulle komma ut. Dock vill jag också att bloggen ska vara öppen för alla, så att någon (o)lycklig personen hittar sig hit, kanske blir inspirerad (hur jag nu kan vara så inspirerande då?) och, ja, startar sin egen historia.
Förstår inte varför jag skrev det, men det var väl mer eller mindre ett försök till en godtaglig ursäkt om varför min blogg ändå är rätt så stram.

Inlägget blev ju inte lite fail då. Nej, nu ska jag gå och glufsa.

SuidAkrA - Mag Mell

Tagga ljudteknik, bara sådär rdm

Morgon då. Sitter och skriver med en hand för att jag trycker i mig en smörgås med den andra.

Herregud, har inte sovit mycket alls inatt. Jag ligger och grubblar och tänker, men känner att jag inte får tid till att sova (som man faktiskt borde göra om nätterna). Dock inget negativt med allt grubbel, ska ni veta.

Det jobbiga är just att man måste gå runt och känna sig yr om dagarna, som att man har åkt en riktig snurrkarusell. Det är svårt (NU SKRIVER JAG MED TVÅ HÄNDER SOM VANLIGT IGEN, HELT BTW LISKM) att koncentrera sig i skolan, särskilt när jag har min fucking magkatarr som ständigt ska jaga mig också.

Vad mer hinner jag skriva om? Jo, just ja, det regnar ja. Tror ni att man kan cykla med ett paraply? För man vill ju inte bli blöt och att gå tar en så förfärlig tid. Lek med den idén ni! (Fast kom på att jag kanske inte borde cykla med paraply. Det kommer sluta med att jag halkar ner i ett dike och dör.)
Vi får väl bara hoppas att det går över senare idag.

Equilibrium - Met (hehehe, mätt är jag atm)

Kära dagbok!

Hahahaha, rubriken! Tja, Philip, det va ju du som nämnde det.

Jag fick just reda på hur det känns att dö.
Men jag klarar mig. För det var ju nästan ändå bara positivt.


Friskis&Svettis

Aj, har så sjukt ont i magen. Kan inte ens vila den, utan att den vill spännas åt lite ytterligare.

Har precis suttit mig vid datorn igen efter ett jobbigt pass på friskis&svettis och en kvart i duschen.
Helt ärligt, medelpasset där är så jobbigt! Visserligen så beror det på hur mycket man ansträngt sig under passet, men om man gör som ledaren gör så är det inte märkligt om hälften av sin kroppsvätska ligger på golvet och plaskar efter träningens slut.

Jag känner mig riktigt trött på dem som säger att det är kärringjympa (även fast det mest bara är sånadär ifs, men ändå. hehehe). Det är sjukt jobbigt och ligger på väldigt billiga priser jämfört med andra fitnessföreningar osv. Dessutom så finns det ju inte lika många i just min åldersgrupp så man slipper skämmas när svetten rinner och dränker golvet medan man ligger och halvt dör. Jag lovar, det är så jobbigt faktiskt.

Godmorgon!

Ojaa, det är morgon! Kika på tidstämpeln bara (som lär vara precis här ovanför om jag lekte med koderna tillräckligt igår). Dock är ju morgonen ändå bara rätt relativ.

Under den nyblivna dagen har jag gjort mina morgonrutiner - gå upp - ta frukost till datorn - äta och bläddra igenom hemsidor som hjärntvättat mig att kolla. Så. Jag är nöjd, mätt och glad.

Fast jag har inte lust att tråka ut er genom att bara skrivit om vad jag har gjort (gud, vad tråkigt det är att läsa sådant), utan vill faktiskt säga att jag håller på att fixa designen. Ska göra det nu efter att jag skrivit klart det här (gillar att man i början är värsta entusiastisk till att skriva inlägg osv) inlägget. Dock vet jag inte om jag ska ha samma design som förut, eller om jag ska göra något mer annorlunda? Ska man göra en ordentlig header också, eller skiter man i det också? Hehe, dem som hinner svara på det får gärna göra det, innan jag bestämmer själv (för jaa, jag får göra sådant).

Hahaha, nu vet jag inte mer vad jag skulle skriva om... (det här inlägget kommer vara f1 fail när jag fixat designen, tror den här åker bort då)

Eluveitie - Inis Mona

Dimmu Borgir - Renewal

wtf-tröja <3



Btw är man ju inte lite sjukt cool i skägg. Funderar på att skaffa ett, hur jag nu ska gå tillväga...

Glad chey

Något som jämt förvånar mig nu när jag loggar in på blogg.se (hehehee, som har varit två gånger nu) är att de verkligen har uppmärksammat att de har en premium-medlemsnivå och att de nuförtiden faktiskt försöker få folk att uppgradera sig. För ett halvår visste jag knappt om att det fanns (visste att det fanns, men inte vad som förbättrades).
Själv känner jag att bloggen inte behöver uppgraderas, är nöjd med den som den är (men kanske bättre design skulle sitta fint?). Reklam syns ju inte heller så mycket, och det är ju inte något man alls stör sig på, så varför just uppgradera sig?

Oj,
blev mycket förhandstext och den sammanhänger inte ens med själva texten (wtf? vad tänker jag på?). Nej, men har haft så underbart kul idag, även fast vi inte gjorde så mycket alls. Men när man väl tar med sig de bästa individerna och ens fantasi, så blir inget tråkigt. Mitt liv är ett seriöst bevis på det.

Dessutom så blev grädden på moset något som hände nu alldeles nyligen. Ett sms. Ett fucking sms med ett "tja", Men ja, det gjorde mig glad.

Jag är riktigt lycklig. Riktigt jävla lycklig faktiskt. Det är aldrig att jag ligger i sängen och gråter till sömns, eller att vardagen överfylls med oro och ånger. Inte ens min ständiga magkatarr stoppar mig. Känslan av koll är fullbordad (även fast det finns läxor som behöver bli gjorda). Jag har inte förlorat någon, även fast Jonatan gjorde slut för veckor sedan. För han finns ju fortfarande kvar i min tillvaro.
Jag lever mitt liv, på mitt vis, och det är det som känns så otroligt härligt vid detta tillfälle.

Korpiklaani - Vodka
(vet inte hur många gånger jag har länkat den, men den är den mest peppiga och glada låten jag vet)


Ehm... ty ptja (åh, missa att stava rubriken rätt...)

Har varit borta i ett halvår nu typ. Är en väldigt härlig och trogen chey till sin blogg ja.

Nej, men ärligt talat. Det här inlägget har inte någon slags mening alls, utan jag ville bara skriva det här för att mjuka upp starten lite, men också för att det inte ska bli så stor skillnad mellan de förra blogginlägget och de framtida. För ja, jag är glad.

Dessutom, även fast det är ofta som jag inte klarar av att blogga, så vill jag inte ge upp den här. Bloggen har mitt namn på sig, ysdsjeb, ffs. Jag har använt det nu i flera år, sen jag och Sofia faktiskt kom på det, och det känns alldeles annorlunda och liksm mig. Det är även lite skoj när folk går runt och frågar vad det står för.
YOSKI DOJSKI JAG E BÄST
Såå, ni som inte var medvetna om det, nu vet ni (står ju även på browsern när man kommer in på bloggen också smartasses (hehehe... jag skämta bara! ni är smarta!)).

Vad ska jag mer fylla ut allt det här då? Något standard.
Favoritmusiken atm ofc!

Oomph! - Labyrinth (English)