Innan jag säger godnatt
Jag har skum musiksmak (men det visste ni ju redan)
Okej, Oomph! satte det lite!
För jag och Sofia borstade tänderna via telefonen
Här bjuds det på musik
Det är långfredag (med en smula Rammstein)!
Extasen med nya låtar
Ich bin unbesiegt
Längesedan dagens musik kom fram
Dagens musik - helt klart!
Som sagt, inte haft orken till att uppdatera lika mycket idag eftersom jag är sjuk. Snorar kanske inte lika mycket, men hostar ju så jag hickar för att halsen svinder så mycket. Men jag måste ändå till skolan imorgon (får inte missa en mattelektion till).
Hahaha... vet inte vad jag skulle skriva mer. Jag som hade ett helt manus innanför pannan. Åh, panik!
SuidAkraA - Stone of the seven suns
Godmorgon!
Under den nyblivna dagen har jag gjort mina morgonrutiner - gå upp - ta frukost till datorn - äta och bläddra igenom hemsidor som hjärntvättat mig att kolla. Så. Jag är nöjd, mätt och glad.
Fast jag har inte lust att tråka ut er genom att bara skrivit om vad jag har gjort (gud, vad tråkigt det är att läsa sådant), utan vill faktiskt säga att jag håller på att fixa designen. Ska göra det nu efter att jag skrivit klart det här (gillar att man i början är värsta entusiastisk till att skriva inlägg osv) inlägget. Dock vet jag inte om jag ska ha samma design som förut, eller om jag ska göra något mer annorlunda? Ska man göra en ordentlig header också, eller skiter man i det också? Hehe, dem som hinner svara på det får gärna göra det, innan jag bestämmer själv (för jaa, jag får göra sådant).
Hahaha, nu vet jag inte mer vad jag skulle skriva om... (det här inlägget kommer vara f1 fail när jag fixat designen, tror den här åker bort då)
Eluveitie - Inis Mona
Dimmu Borgir - Renewal
Första repet
Om ni tänker på Melodifestivalen så fuu på er. Såg förresten att Eric Saade vann, troligtvis pga av alla f8:or vi har här i landet. The Moniker skulle ha vunnit enligt mig.
Det jag förstås menade var att jag nu haft mitt första rep/träff med det blivande bandet (utan GB, som var borta). De första 40min satt vi väl bara och diskuterade/svävade bort i våra egna drömmar som bandet skulle ta oss till, men tack vare Andrea, som är Simons flickvän och stöd, så krockade vi med planeten, kallad jorden, igen och började åtminstone spela lite.
Medan jag var och värmde upp så märkte vi dock ett problem, vi hade ingen basist och istället två trummisar (alt. vokalist). Dock kom vi på ett enkelt beslut; vi låter GB, grabben som så gärna skulle vara borta, att spela bas istället. Det är hans eget fel.
Känns lite konstigt dock, för de kan ju skapa ett band helt utan mig. Jag håller ju på att lära mig growla, men kan ju inte särskilt bra. Men Simon, vår blivande trummis, kan ju det asbra. Men ändå är det ju inte han som kommer få sjunga. Känns skitstört, särskilt när de kändes som att de andra i bandet, förutom Hannes, trodde att det var han som skulle sjunga. Frågade om jag kunde spela något instrument osv. Känns som att vi hade planerat mycket, fast nej.
Fast i för sig så har Hannes tidigare sagt att det var hans och mitt projekt. Det är ju vår idé osv. Så då kan de ju inte utesluta mig, utan på något hörn får jag vara med på. Känns ändå som att jag drar ner bandet lite.
Annars är det ju en härlig inställning i hela bandet. Även fast jag inte pratat med två av dem innan. Men det var ju inte tyst en enda sekund, utan vi höll ju på och pratade i mun på varandra. Jag känner hur awesome vi kommer bli som band! Så nu gäller det bara att repa, och bli bäst i stan!
årets album so far
Igår släppte faktiskt två superbra band ett varsitt album, dock hade jag inte lusten att länka dem igår. Åh, jag är så glad, för albumen är verkligen suberbra! Ett av de bästa albumen de båda banden har gjort.
Children of Bodom är ett band som jag lyssnat på i tre år nu, kanske inte så länge men i alla fall. Då gick de upp fort på min lista av toppbanden. Älskar deras spelande som är så extremt och annorlunda som inte ens experter kan sätta in dem på någon genre inom metal. Alex Laiho sång är något av de bästa man hört och tillsammans med hans gitarriff är det svårt att förstå hur han klarar av de båda sakerna samtidigt. Dock har de sjunkit på min lista under åren, vilket är synd. Men även fast jag inte lyssnar på dem lika mycket nu så hyser jag ändå stor kärlek till dem killarna. Det var ju när jag började växa som människa som jag lyssnade på dem så mycket, och på något sätt förändrade dem mig till den människa som jag är idag (precis som andra band jag lyssnade på då). Tycker att det är riktigt tråkigt att jag inte beställde biljetter tillräckligt tidigt så jag kunde fått se dem live nu senare i mars, tillsammans med de andra killkompisarna.
Här kommer deras nya album i alla fall (ute på spotify):
Relentless, Reckless Forever
Den låter jag föreslår att ni lyssnar på först är Not my funeral, för den är verkligen underbar.
Turisas är det andra bandet som släppte ett album. Varför jag inte skriver om de först, även fast jag måtte säga att jag gillar dem mer än CoB är för att jag inte lyssnat särskilt länge på dem. Det var ett av de många banden som jag hittade för ett år sen, när jag letade runt på spotify. Men måste säga att de tog mitt hjärta det allra första dem gjorde. Älskar blandningen de gjort mellan vikingasång och tunga riff som är så vanligt med metal. Det är en viking metal så som den ska vara. De spelar på ett sätt man aldrig förutspår och får en att häpna när de i varje nytt album visar ännu en grej som de är bra på. Det album de gjort nu är som taget ur en film. Äkta filmmusik som får en att sväva omkring i sina drömmar och man bara känner ruset som glider i kroppen.
Stand up and Fight
Som man märker är albumnamnet taget ur en av deras låtar på albumet; Stand up and fight, som även är den bästa låten jag någonsin hört av dem.
Screaming is what it's all about
Ni förstår troligtvis inte vad jag menar, eftersom det har inte avslöjats för så många. Jag och en kille i klassen funderar ska starta ett band med andra på teknik i 3an och 2an. Det började med att jag bestämde mig för att growla (om ni inte förstår så här, varsågod: Rust never sleeps - Kalmah. Lyssna noga på vokalistens sång). Just för detta så beslutade vi oss att skapa ett band om jag faktiskt klarar det här. Detta var för lite mer än en vecka sen.
Nu sitter jag här och gör en sån kallad vocal rest, bara för att vila rösten lite. Det är faktiskt så, om man håller med Melissa Cross, att det bästa sättet att vila rösten om den gör ont är att knipa käft hela tiden.
När ni nu läser detta tänker ni säkert "men om det gör ont i halsen så gör hon ju på fel sätt" osv. Dock är den grunden jag lärt mig tryggare än vanlig growl, eftersom detta kan man inte egentligen kalla för screaming, utan ett alternativ som låter som screaming fast som inte tär på rösten. Att använda sig av denna metod gör det även enklare till att byta till ren sång utan att behöva avbryta själva tonen. I Zen of Screaming 1&2 lär mig sig att använda sig av growl/screaming på ett tryggt sätt, absolut sevärd och ett måste för den som lär sig screaming.
Jag vet inte varför men alltid gillat growl. För det första så var metal den första genre som jag faktiskt fastnade för inom musiken. Innan var jag inte särskilt musikintresserad alls, för jag visste inte vad som var så speciellt med det.
Minnet av första gången jag hörde en låt som innehöll growl så var jag lite häpen; "oj, vilken mörk och raspig röst han har!" tänkte jag, medan jag lyssnade klart låten. Det var först senare som jag förstod att det faktiskt var en helt annan sångstil (det är ju främst en sorts strupsång) än vad vanlig sång är.
Det jag har svårt att förstå är hur folk tycker det låter aggressivt, eller att de faktiskt tror att vokalisterna är arga på något sätt. Jag har aldrig tyckt det, tyckte bara att det var ett sätt att sända ut sitt budskap; som med ren sång. Sen kan ju vokalister se arga ut också, fast ifall de skulle vara det så skulle de inte ens kunna growla. När man är arg och skriker så stryper man typ strupen på något sätt, därför kan det vara lätt att bli flåsig och hesig. Det kan ju inte vokalister bli efter konserter etc, eftersom de också är sångare. De behöver vara i harmoni, precis som andra sångare och väl uppvärmd osv. Det är ingen skillnad.
Jag är på cover-humör
Höstregn i januari
Lade en halvgammal, halvgalen bild på det hela.
Tjaba! Morgonpigg som alltid, fast nee...
Dock har jag faktiskt tagit mig upp och hunnit äta frukost, nu ska jag bara fixa mig lite och ta mig ut medan solen fortfarande skiner. Fick träningsvärk efter långpromenaden igår (haha!) så det är ju bra ifall man går bort den också.
Eternal tears of sorrow, har ni hört talas om dem?
Om inte; fu, för då har ni missat något stort och underbart. "Tears of autumn rain" är den första låten man måste lyssna på från dem, annars kan det vara svårt att förstå dem, i alla fall av egen mening.
Tears of autumn rain
Men det är dessa som är de underbaraste ever:
Angelheart, ravenheart (Act I: Before the bleeding sun)
Angelheart, ravenheart
Nu när hjärtat ändå dunkar hårt
Inga kärlekslåtar kanske, men det är de för mig.
Fuldans
Let this river flow