Vårt samhälle accepterar tafsande

För tillfället är tafs ett populärt ämne inom den feministvärld jag hänger i (jo, jag läser ju sådant dagligen). Man märker också hur viktigt det är att ta upp det också, eftersom många (liksom jag tidigare) inte lägger något vikt i vilket problem det verkligen är.
'
Folk tar friheter trots rätten om sin egen kropp. Jag vet mycket väl hur vanligt det är att någon tar på rumpan eller brösten bara sådär i vardagen och på fest. Jag vet inte ens om att de tror att de får eller om de bara tar den rättigheten iallafall. Tyvärr, är det alltför vanligt att sådant händer i samhället. Det var till och med att jag behövde tänka över allt länge och väl innan jag kom på alla de gånger som jag blivit tafsad. Jag uppskattar det dessutom inte, och det finns nog många som heller inte gör det trots att många troligtvis har lärt sig det (jag var en av dem tidigare). Tafsandet är också fel trots kön på utdelaren. Bara för att man pratar mer om att mäns tafsande är det inte bättre att kvinnor tafsar. Två fel gör inte ett rätt, så att säga.
'
Senast någon tafsade på mig var torsdagen under långhelgen. Det var fest ute i Hummelsta med härliga människor då jag faktiskt tror att de var två som kände att det var okej att ta på röven min (gången innan det var ju inte heller alltför längesen tyvärr). Det värsta är att man inte vågade göra någon big deal utav det hela, just för att jag tycker om dessa personer mycket annars. Dessutom så får man ju inte göra någon deal av detta för då blir man ju kallad för "bitterfitta" och ens humor blir ifrågasatt.
Nästa gång det händer (för det är med största tänkbarhet att det kommer hända igen) tänker jag skälla ut personen. Jag tänker göra en big deal av det och skita i de kommentarer jag får. Det är dags att lära folk vad som är rätt och fel att göra, särskilt när vi är så pass gamla som vi är. Vi lär egentligen redan lärt oss vid det här laget att vi inte kan ta vilka friheter som helst utan måste tänka över våra medmänniskor välmående.
'
Läs gärna mer bland andra bloggar:
Två saker jag skäms över
Nu räcker det
Välkommet tafs vs. ovälkommet tafs
De flesta våldtäcktmän ser sig gärna inte som våldtäcktsmän och den självbilden backar alla andra ofta upp

Kommentarer

Skriv ned dina tankar

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0