1. Minska på pastan och annat kaloririkt. Jag tror på att det inte kan vara bra i för stora mängder. Herregud, tänk hur mycket socker det är egentligen osv. Det känns som att jag tar alldeles för mycket nu och det skulle vara bättre för min respekt för min egen hälsa om jag kunde minska på kaloriintaget och öka  intaget för t ex protein istället (för att ändå känna mig mätt).

'

2. Kul är det med bak, men att äta allt är en annan sak. Min åsikt är det att jag har klarat det rätt bra än så länge, men vill kunna det bättre. Jag älskar verkligen att baka och det är ett riktigt bra tidsfördriv. Dock så blir det ju väldigt lätt alldeles för mycket godsaker och eftersom jag har tandställning så vill jag inte äta någon sötsak alls. Visst, det är ju okej med en gång i veckan. Men jag vet mycket väl att jag är väldigt lättmanipulerad när det gäller socker, och det kan sluta med att jag tar vid flera tillfällen än bara en gång i veckan och slutar med att jag har gula fläckar på tänderna för all evighet. Ni är därför väldigt välkomna och ta för er de godsaker jag har gjort här hemma.

'

3. Vara ärlig. Det finns riktigt många känslor inom mig som jag inte berättar om för någon. Det är lite jobbigt, eftersom man egentligen bara vill skrika ut det för världen. Jag vill kunna berätta vad jag tycker, särskilt om jag funnit något tycke för någon, för egentligen så är det inte svårt när man väl gjort det. Dessutom slipper man den där olidliga smärtan när man är osäker eller mår som sämst.

'

4. Fortsätta med min träning. Jag är rädd att jag ska bli sjuk och bli sängliggande för ett tag. Latheten kan lätt ta ett hårt grepp om mig, det måste jag erkänna. Jag är rädd för att bli så pass lat att jag ratar all träning, för det skulle kännas som att jag nobbade en del av mig själv. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag är rädd för att gå tillbaka i de spår som jag var i under sommaren och hösten 2010. Det var en person som inte var jag på utsidan och det kändes något enormt på insidan.

'

5. Forsätta fokusera. Då gällande plugget, för enligt mig så har det gått så jäkla bra den första delen av gymnasiet. Jag vill inte förlora den glöden för att kämpa och lära mig eftersom det jag gör nu i mina studier är seriöst något som kommer påverka hela min livstid. Jag vill kunna kämpa mig mot målet KTH, och då gäller det plugga satan (för jävlar vad höga betyg man måste ha för att komma in där). Dessutom det är bara 6½ år kvar som studerande och jag har redan tagit mig igenom 11½ år i skolan. Varför ska jag ge upp nu, när jag snart bara har en tredjedel kvar?

'

6. Försöka allt för att inte gå under under 2012. Haha ja.

'