Min osthyvlare!

Gårdagen var asbra. Verkligen. Trots att vi inte gör mycket så är det ändå mer än vad jag någonsin har gjort förut. Jag gjorde också något, som jag har varit rädd för, men när det väl var gjort så kändes det mer än värt det. Vad mycket svammel det blev egentligen (men det är väl så det blir när händelser är obeskrivbara).
'
Jag måste nog erkänna att jag håller på att bli kär. Jag faller för en hårig grabb som hyvlar ost med en kniv. Att det ens är möjligt?
'

Kommentarer

Skriv ned dina tankar

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0