Ett följeslag till mitt förra inlägg

Känner mig så fruktansvärd. Igår kväll så hade jag längtat till den här dagen, men nu önskar jag bara att allt inte hade hänt. Blev så ledsen, utan att jag visste varför, och nu känns det bara ännu värre. Det bara glider ifrån mig allt mer, och hur mycket jag än försöker stoppa det så känns det som att jag inte gör något.

Kommentarer

Skriv ned dina tankar

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0