Varför skriver jag hellre ett långt inlägg per dag, än flera små?
Okej alltså. Jag har inte haft tid. Stresspluggade en svenskauppgift i torsdags som skulle vara inlämnad igår (dock så var läraren sjuk så hon flyttade på deadlinen) och igår var Jonatan här (jag känner mig trots allt väldigt ohyffsad om jag sitter och bloggar när jag har sällskap + att det går mycket sämre då).
'
Idag blev man väckt av mobilen vid åtta (alltså på morgonen, annars skulle jag ha vaknat för en halvtimme sedan), och kravlade mig upp som en zombie för att vara funktionär på kommunmästerskapet i friidrott. Gick sådär lagom halvkasst, för egentligen så suger alla EAI:s tävlingar.
'
Dock är det ändå kul att se de minsta försöka med längd och 50m, för jag vet ju hur det känns. Jag vet hur det är att försöka sitt bästa i tävlingar, att vara den där som jämt kommer bland de sista osv. För seriöst, jag har inte vunnit en enda friidrottstävling, och fortfarande är jag en av de sista (eller imellan, men aldrig där vid toppen ni vet). Fast jag kan titta tillbaka till alla dessa ögonblick, men ändå känna mig stolt och lyckad över allting (jag har ju trots allt aldrig gett upp).
'
I alla fall, jag såg mitt ögonblick att blogga just nu eftersom några hitar till vänner sitter på Natti just nu och äter. När de väl är klara så ska de komma och hämta upp mig, och sedan så ska vi ha kul. Det har man alltid med dessa två, och det är därför jag alltid längtar och taggar till varje gång jag vet att jag ska få träffa dem.
'
'
Eftersom jag inte lagt upp någon bild på riktigt länge, så lägger jag upp en nu. Ursäkta för att jag är så ful (haha, driver som fasN, skulle aldrig lägga upp något som jag tyckte var för fult för att vara jag. Såklart jag ser bra ut). Riktigt random att lägga upp en egopic bara sådär, fast jag jag har hört att det ändå är rätt så vanligt.
Kommentarer
Trackback